Spotpriserna fortsatte upp i både SE3 och SE4 i november och nådde strax under 70 öre/kWh i elområde SE3 och strax över 80 öre/kWh i SE4. Det är i nivå med november förra året. Sett till temperatur, hydrologisk balans, kärnkraftsproduktion, gaslagernivå och vindkraft har november som helhet utmärkt sig för att vara helt normal.
En elmarknad i balans 2 december talar även för en fortsatt stabil vinter och även om förutsättningarna kan förändras snabbt, ser jag ingen anledning till oro för ovanligt höga priser på månadsbasis i vinter.
Istället kommer jag ägna den här kommentaren åt den strategiska effektreserven och den nya överföringen mellan Sverige och Finland, samt bena ut vilken betydelse dessa egentligen har för elområdena SE3 och SE4.
Bild: Statistik från Nord Pool som visar spotpriser i SE3 och SE4 januari till december 2025.
Den strategiska effektreserven
Den 6 oktober gick Svenska Kraftnät ut med att Sverige står utan elreserv i vinter. Pressmeddelandet genererade tacksamma rubriker i nyhetsmedia och en allmän kritik mot EU eftersom den nya strategiska effektreserven är utformad efter EU-regler som i praktiken omöjliggjorde upphandlingen.
Istället för att drunkna i de juridiska frågorna kommer jag här titta på den faktiska påverkan detta haft. För det första har den tidigare så kallade effektreserven inte använts för Sveriges räkning sedan vintern 2012/2013. Sedan dess har både överföringskapaciteten och produktionskapaciteten i Nordeuropa ökat kraftigt samtidigt som förbrukningen varit i princip oförändrad.
För det andra har balansmarknaden avreglerats vilket gör att alla möjliga energiresurser har möjlighet att bidra med effekt på kort varsel då behovet uppstår. Flera av de aktörer som deltog eller hade kunnat delta i upphandlingen av den strategiska effektreserven deltar istället på balansmarknaden, framför allt mFRR som för tillfället betalar bäst. Om elproduktionen inte lyckas möta elförbrukningen en riktigt kall och vindstilla dag aktiveras dessa aktörer alltså ändå genom mFRR-marknaden på 15 minuters varsel.
Det relevanta för att undvika effektbrist i Sverige är att hela Europa har ett flexibelt och synkat elsystem som på kort varsel lyckas mobilisera kapacitet i effektbristens riktning innan den uppstår. Den förmågan har utvecklats enormt under de senaste 10-15 åren och fortsätter att utvecklas hela tiden.
Om inte det är lugnande nog har nu Svenska Kraftnät även gått ut på nytt med en förnyad upphandling av den strategiska effektreserven. Enligt Svenska Kraftnät väntas effektreserven vara på plats i mitten av januari 2026 och till skillnad från den avbrutna upphandlingen i höstas ska en ny metodik tillämpas. Om Svenska Kraftnät lyckas bättre med upphandlingen den här gången återstår att se men som elkonsument behöver man inte vara orolig för strömavbrott på grund av en avsaknad av strategisk effektreserv.
Aurora Line i drift 12 november
Efter 8 års arbete har den nya kraftledningen mellan SE1 och Finland satts i drift. Ledningen ökar överföringskapaciteten mellan Sverige och Finland med 40 procent. På kort sikt innebär det att mer el kommer exporteras från SE1 till Finland och att merparten av denna el sedan kan exporteras vidare från Finland till Estland och SE3.
Prismässigt bör skillnaderna mellan Sverige och Finland minska. För SE1 bör det leda till ett närmande mot Finlands högre priser och för SE3 och SE4 bör det leda till marginellt lägre priser. Finland bör också få lägre och mindre volatila spotpriser. Fördelen för södra Sverige är att mer el kan överföras från norr till söder och det kommer på marginalen även leda till en utjämning av prisnivån inom Sverige och att risken för effektbrist minskar ytterligare.
