I september steg spotpriset till 52 öre/kWh i SE3 och sjönk till 71 öre/kWh i SE4. Jämfört med de två senaste åren är årets september betydligt dyrare än vi är vana vid. Det är ett mönster vi sett under de senaste månaderna som alltså håller i sig. I den här marknadskommentaren går vi bland annat igenom faktorerna bakom detta mönster men också hur spotpriset påverkats hittills av kvartsprissättning.
Den ovanligt låga tillgängligheten i kärnkraften och en försämrad hydrologisk balans (för vattenkraften) är de faktorer som bäst förklarar de höga spotpriserna. Medan den hydrologiska balansen ändå ligger på normala nivåer för årstiden har det varit värre på kärnkraftsfronten.
Oskarshamn 3 har varit ur produktion sedan 29 mars och planeras inte vara tillbaka i produktion igen förrän 31 oktober. Reparationsarbetet har dragit ut på tiden ovanligt länge och risken är stor att det blir ytterligare framflyttningar i tidplanen. Oskarshamn 3 är Sveriges största och sydligaste reaktor (1400 MW) så konsekvenserna blir betydande. Bortfallet tillsammans med en rad andra förseningar i revisionsplanerna under året gör att svensk kärnkraft går mot ett ovanligt svagt år. Den redan låga kraftbalansen i södra Sverige försämras ytterligare, vilket framför allt ökar prisimporten från kontinenten.
När vi nu går mot kallare tider utan Oskarshamn 3 kommer kraftbalansen i elområdena SE3 och SE4 försämras ytterligare. Under 2023 och 2024 var graden av prisimport från kontinenten låg till och med oktober för att sedan öka kraftigt i november. I år har graden av prisimport däremot varit hög redan sedan augusti, särskilt i SE4. Lite förenklat kan man säga att vinterpriserna kommit tidigare i år, särskilt i SE4, och så länge inte reaktorn kommer igång kan vi vänta oss att det kommer fortsätta vara dyrare än normalt.
Bild: Spotpriser i elområde SE3 och SE4 den 2 oktober 2025. Källa Nord Pool.
Kvartspriser på spotprismarknaden
1 oktober infördes kvartsprissättning på spotprismarknaden i stora delar av Europa. Övergången från timprissättning gick bra och efter en veckas erfarenhet kan vi konstatera en hög volatilitet (varierande priser), både inom dygnet och inom varje hel timme. I grafen kan vi se att priset ofta ”hoppar till” vid varje heltimme. Det tyder på att marknadsaktörer fortfarande inte hunnit anpassa sig till budläggning på kvartsnivå än men detta bör jämna ut sig med tiden.
Vad gäller den höga volatiliteten inom dygnet är det för tidigt att säga om detta är en effekt av förändrad prissättning eller om vi hade sett detta mönster även vid timprissättning. Det ligger dock i förväntansbilden att kvartspriser ska ge en rättvisare prissättning som bättre speglar verkligheten och verkligheten är alltmer volatil. Det ger i sin tur ökade incitament till priskänsliga elmarknadsaktörer att vara mer flexibla med sin produktion och förbrukning.
