Under december 2022 slog energikrisen till med full kraft i Europa. Det genomsnittliga spotpriset för månaden landade runt 270 öre/kWh i SE3 och SE4, och få vågade då tro att 2023 skulle bli så mycket bättre. Oron gav avtryck på den europeiska energimarknaden och marknadsaktörer prisade in ännu ett dyrt elår. Så inleddes 2023. Låt oss följa upp året som gått och se hur det faktiskt blev.
Vi kan börja med att konstatera att 2023 som helår bjöd på ett betydligt lägre spotpris än 2022. I SE3 föll priset 57 procent till 59 öre/kWh och i SE4 med 54 procent till 74 öre/kWh. Däremot utmärktes året av fortsatt stora prissvängningar. Den drivande faktorn var en allt högre andel väderberoende el i energimixen, i kombination med flera extrema väderperioder med hastiga omslag.
Det högsta genomsnittliga månadspriset hade SE3 i januari på 93 öre/kWh och det lägsta inträffade i september på 24 öre/kWh. På timnivå uppgick spotpriset till 376 öre/kWh den 5 december kl. 08-09 och som lägst var priset minus 69 öre/kWh den 16 juli kl. 14-15. Negativa spotpriser är alltså tillbaka igen som fenomen och det med besked. I SE3 och SE4 var spotpriset negativt under cirka 5 procent av alla timmar, vilket kan jämföras med 0 timmar under 2022.
Så vad hände egentligen med energikrisen och de höga energipriserna? Inför vintersäsongen 23/24 uppgick den europeiska gaslagernivån till 100 procent, klart över målet på 85 procent. Tack vare den milda starten på året, en rekordstor utbyggnad av förnybar kraftproduktion och en spänstig LNG-marknad lyckades Europa gradvis bevisa för marknaden att gasförsörjningen var under kontroll. Detta har i sin tur pressat tillbaka riskpremien på kol och gas, vilket i sin tur även pressat ned spotpriset i Sverige.
Ytterligare en betydande faktor för den svenska elmarknaden är den rekordhöga hastigheten i den europeiska energiomställningen. Under 2023 minskade den fossila elproduktionen i Europa med cirka 25 procent jämfört med 2022. Den gas- och kolgenererade elproduktionen minskade med 230 TWh tack vare en kraftig ökning av förnybar energi och en minskad elkonsumtion. Detta har i sin tur pressat ned priset på utsläppsrätter och därmed även svenska spotpriser under de dyraste timmarna, då vi importerar de kontinentala spotpriserna.
I Sverige har vi också ökat den installerade kapaciteten av sol- och vindkraft, vilket resulterat i en produktionsökning från dessa kraftslag med 61 respektive 4 procent. Samtidigt har dock elproduktionen minskat från vattenkraft (minus 5 procent), kärnkraft (minus 7 procent) och värmekraften (minus 14 procent), vilket resulterat i en total produktionsminskning om minus 4 procent. Även den svenska nettoexporten och elkonsumtionen har minskat. Den temperaturkorrigerade elkonsumtionen minskade med 3 procent, trots lägre elpriser och allt fler laddbara fordon på de svenska vägarna.
Sammanfattningsvis lyckades Europa alltså säkra tillgången på gas samtidigt som man kunde ersätta en hög andel av den fossila kraftproduktionen med förnybara kraftkällor. Detta har i sin tur minskat Europas gasimportberoende och pressat tillbaka spotpriset även här i Sverige. Däremot verkar den väderberberoende prisvolatiliteten vara här för att stanna.
