Under stora delar av 2020 var överskottet i de nordiska vattenmagasinen större än någonsin tidigare. Detta ledde till mycket låga elpriser – ja, periodvis var elen i stort sett gratis både i Norge och i norra Sverige där nästan all vattenkraft produceras. Så sent som i november 2020 var spotpriset kring 5 öre/kWh i stora delar av det nordiska kraftsystemet.
Även 2021 inleddes med ett hydrologiskt överskott, men nivåerna sjönk successivt och vändes under våren och sommaren till ett stort underskott. Detta sammanföll med revisionsperioden för kärnkraften och fortsatta begränsningar i överföring av el mellan de norra och södra delarna av Sverige.
I juli var spotpriset i Elområde 3 det högsta sedan januari 2019. I Elområde 4 steg priserna redan i juni. Detta blev startskottet på en prisuppgång i dessa elområden som sedan kulminerade under hösten och vintern då elpriserna hela tiden slog nya rekord. Kärnkraften producerade enligt förväntningarna, men underskottet i vattenkraftssystemet bestod och vindkraften gick sämre än normalt.
I resten av norra Europa var det också mindre vind än normalt. Samtidigt rusade priserna på kol, gas och utsläppsrätter. I Tyskland gick man in i hösten och vintern med ovanligt låga gaslager samtidigt som efterfrågan på både gas och kol steg kraftigt när många länder öppnade upp efter pandemin. Inom EU har man samtidigt höjt ambitionerna på klimatområdet vilket gör att priset på utsläppsrätter är betydligt högre än tidigare. Det leder till högre kostnader för att producera just kol- och gaskraft.
Resultatet av allt detta blev rekordhöga elpriser i nästan hela Europa. De enda undantagen var de norra delarna av Sverige och Norge där mycket av vattenkraftsproduktionen blev inlåst på grund av överföringsbegränsningar.
