För tre år sedan slog elpriserna i taket och många elproducenter gjorde rekordvinster. Nu är läget annorlunda. Speciellt i norra Sverige sliter många producenter med lönsamheten. För att möjliggöra fortsatt utbyggnad av elproduktionen diskuteras nu olika typer av stödsystem. Följ med så berättar jag om varför vi hamnat här och vad stödsystemet contracts for difference innebär.
Låga elpriser ett bekymmer för många elproducenter
I Sveriges nordliga elområden SE1 och SE2 har snittpriserna på el varit mycket låga under en längre tid. Det är utmanande för alla elproducenter, men de som har det allra tuffast just nu är vindkraftsproducenterna. Anledningen är att det har byggts så mycket vindkraft att det nu råder ett överskott, speciellt under perioder när det blåser mer än vanligt. Då produceras mer vindkraftsel än vad som faktiskt är önskvärt och priserna sjunker ner till väldig låga nivåer, ofta hela vägen ner till minuspriser.
Det är under dessa blåsiga stunder som aktörerna producerar merparten av sin el. När priserna väl stiger är anledningen ofta att det blåser mindre. Därför blir deras snittpris, deras så kallade capture rate, betydligt sämre än till exempel vattenkraftsproducenten som enklare kan styra när elen ska produceras. Om medelpriset på el under en viss månad är 20 öre/kWh är det inte ovanligt att vindkraftsproducenterna har ett snittpris på närmare 10 öre/kWh för samma period. Detta täcker sällan de kostnader producenterna har och så har det varit under en längre tid.
Under 2025 har läget blivit ännu tuffare för elproducenter
För att Svenska kraftnät ska kunna hålla balansen i kraftsystemet måste alla köpare och säljare av el göra en prognos för hur mycket el de kommer köpa och sälja under kommande dygn. Om man sedan avviker från det behöver man handla sig i balans. Över en längre period är detta oftast förknippat med en kostnad.
Den 4 mars genomförde Svenska kraftnät en förändring på balansmarknaden vilket ledde till betydligt mer volatila och i perioder extremt höga balanspriser. Detta har varit extra utmanande för vindkraftsproducenter som generellt har svårt att exakt planera sin produktion och ofta saknar möjlighet att styra den. Kostnaden för avvikelser mellan prognostiserad och uppmätt produktion har för vissa till och med varit högre än den intäkt som elproduktionen har gett på spotmarknaden.
Det tuffa läget för elproducenterna påverkar hela samhället
Hur påverkar detta då oss andra? Jo, om energiomställningen tar fart kommer elanvändningen i Sverige att öka kraftigt. Då kommer vi också att behöva massor med ny elproduktion. Men utmaningarna på dagens marknad gör att investeringsviljan bland elproducenterna är låg. Det är helt enkelt ingen som vågar satsa på att bygga ny elproduktion just nu. Det som byggs nu och som kommer att byggas de kommande två åren är nästan bara projekt som beslutades innan marknaden förändrades. Från 2028 och framåt ser det ut att bli väldigt lite nytt.
Vägen framåt kan vara nya typer av stödsystem
Om el hade varit vilken vara som helst hade man kunnat konstatera att de låga elpriserna är en naturlig effekt av att utbudet just nu är större än efterfrågan. På sikt borde ju marknaden komma i balans av sig själv. Men el är inte vilken vara som helst. Stabil tillgång på billig, fossilfri el har varit en konkurrensfördel för Sverige under mycket lång tid. Om vi vill att det ska fortsätta vara så – samtidigt som vi genomför energiomställningen i samhället samt upprätthåller en hög leveranssäkerhet – behöver vi alltså ännu mer elproduktion.
Det är bakgrunden till att den svenska regeringen har öppnat upp för stöd till ny kärnkraft. I den elmarknadsutredning som presenterades i våras konstaterades att även havsbaserad vindkraft skulle behöva någon typ av stöd för att bära sig. I praktiken är nästan ingen elproduktion lönsam att bygga med de marknadspriser vi ser framför oss just nu.
Contracts for difference – ett sätt att minska risken och möjliggöra omställningen
Det stödsystem som har diskuterats mest på sistone är dubbelsidiga contract for difference, eller marginalkontrakt som det också kallas. Med ett sådant kontrakt minskar risken för en aktör som vill bygga ny, fossilfri elproduktion. Om priset sjunker under en viss nivå går staten in och kompenserar för mellanskillnaden. Om priset i stället blir högre än en viss nivå får producenten betala tillbaka mellanskillnaden. Tanken är att priset som producenten erhåller bara ska kunna variera inom vissa ramar.
Metoden godkändes i EU i slutet av 2023 och kan nu användas av alla länder på den gemensamma europeiska marknaden. Förhoppningen är att detta kan påskynda omställningen till ett robust, oberoende och fossilfritt energisystem. Ännu har inga avtal i contract for difference-kategorin tecknats här i Sverige, men sannolikt kommer ett sådant avtal finnas på plats nästa gång en producent annonserar en stor satsning på ny svensk elproduktion.
Sammanfattat: därför diskuteras contract for difference
- Läget på elmarknaden är tuff för många elproducenter.
- Det leder till intresset för att investera i ny elproduktion är ytterst liten.
- Om energiomställningen kommer igång på riktigt kommer vi behöva mer elproduktion.
- Därför diskuteras stödsystemet contract for difference, som har godkänts av EU.
- Med contract for difference kompenserar staten producenter av fossilfri el om elpriset blir för lågt, och producenten betalar staten om elpriset blir högt.
- Hittills har inga contract for difference avtal tecknats i Sverige.
Håll dig uppdaterad om elmarknaden
Vill du veta vad som händer på elmarknaden och hur elpriserna rör sig? Varje månad sammanfattar jag och min kollega Calle läget i en marknadskommentar. Läs mer och prenumerera nedan.
