<img height="1" width="1" src="https://www.facebook.com/tr?id=1030212080685553&amp;ev=PageView &amp;noscript=1">

Hur har hushållens elförbrukning sett ut historiskt?

7 min
Rikard Nylander
28 maj, 2022

Frågan är om något förändrat samhället så mycket som elektriciteten? Från att ha använts enbart för glödlampor, genomsyras i princip allt i vårt liv nu av elektricitet. Och mer ska det bli i och med elektrifieringen. Här gör jag några nedslag i historien och berättar om hur elförbrukningen förändrats över tid.

Sveriges första elverk byggdes 1884 i Göteborg. Det var privatägt och försåg ungefär 1 000 glödlampor med el. Till Stockholm kom elen 1892 och året därpå överfördes för första gången elektrisk kraft från ett ställe till ett annat med en ny metod: trefas växelström. De nya möjligheterna med kraftöverföring ledde till att vattenkraften blev vanligare.

Den första elbilen visades upp av Gustave Trouvé på en mässa i Paris 1881. Tyvärr satte myndigheter käppar i hjulen med lagar och regler som hämmade utvecklingen.

Vardagen underlättas

Allt det här blev startskottet för en bredare elektrifiering, som inledningsvis främst påverkade industrin. Med det elektriska ljuset kunde man exempelvis införa skiftarbete och dela in dygnet i tre åttatimmars pass.

När elektriciteten också nådde hushållen förändrades människans sätt att leva radikalt. Initialt handlade det om elektrisk belysning. När behovet av dagsljus minskade förändrades vår dygnsrytm, många tunga arbetsuppgifter i hushållet försvann och det blev både enklare att sköta hygien och ta del av samhällsinformation.

Sverige blev det första landet i världen där praktiskt taget alla hushåll elektrifierades.

På 1930- och 1940-talen blev de elektriska apparaterna en del av människornas vardag. På 1950-talet började exempelvis elspisen slå igenom på allvar. År 1954 hade 35 procent av de svenska hushållen elspis, tio år senare var siffran 70 procent. Under 1960-talet drevs de flesta basfunktioner med el: tvättmaskiner, kylskåp, spisar, dammsugare och strykjärn. 

Elförbrukningen ökar kraftigt

Hur syns den här utvecklingen i elförbrukningen? Under 1950- och 1960-talen ökade elförbrukningen med runt sju procent per år, vilket innebar en fördubbling vart tionde år. Samtidigt är statistiken för elsystemets utveckling knapphändig – SCB fick först på 60-talet uppdraget att mäta elförsörjningen samtidigt som energistatistik generellt blev mer relevant för samhällsbyggandet.

Klart stod i alla fall att det blev allt svårare att bygga ut produktionen i takt med efterfrågan. Under hela 1950-talet förekom ständiga hot om elransoneringar.

Analytikerna spådde fel

På 1960-talet började kärnkraften ses som en billig, bra energikälla. Analytikerna förutspådde därför en ökad elanvändning, något som inte alls sågs som negativt. Statliga Energikommittén trodde 1967 att elanvändningen år 2000 skulle hamna mellan 350 och 500 TWh. Nu vet vi att utfallet bara blev 147 TWh.

Sedan 1970 har den totala elanvändningen i Sverige ökat med runt 100 TWh. Det finns några hack i utvecklingen, exempelvis ledde oljekrisen 1983 till nya ransoneringsåtgärder. Den senaste nedgången i elförbrukningen kom efter den finansiella kraschen 2008.

Svenskarna är storkonsumenter av el

Hur ser det då ut i dag? Svenskarna använder mycket el per person och år, något som beror på vårt nordliga läge med kalla vintrar kombinerat med en elintensiv basindustri. Här ligger vi högt internationellt sett med cirka 15 000 kWh el per invånare/år.

Under de senaste 25–30 åren har den svenska elanvändningen legat stilla på ungefär 140 TWh per år. De allmänna förväntningarna har varit att elanvändningen på sikt endast kommer att öka måttligt, till omkring 150 TWh år 2045. Det här scenariot har nu omkullkastats rätt rejält.

Digitaliseringen kräver energi

Trots att många apparater blir mer energieffektiva, leder flera apparater och nya användningsmönster nämligen till att energianvändningen fortsätter att öka. En viktig förklaring är att vi lever i ett informationssamhälle där internet, datahallar, stora IT-system, telefoner, surfplattor och datorer drar mycket el.

Streamad film står för 80 procent av den totala internettrafiken och är det mest energikrävande och miljöpåverkande som en privatperson ägnar sig åt.

Industrin har också elektrifierats i stor utsträckning och vi ser fler och fler elfordon på våra svenska vägar. Allt det här har inneburit att det nu finns scenarier som pekar på en kraftigt ökande elanvändning, med 50 TWh eller mer på 25 års sikt, till kanske 190 TWh år 2045.

Vad kostar kalaset?

Hur mycket pengar lägger hushållen egentligen på energi? Trots den ökande användningen, har andelen av hushållens disponibla inkomster som läggs på energiutgifter faktiskt minskat. Det beror främst på att den disponibla inkomsten har ökat och inte på att kostnaderna för energi har minskat.

Som ett exempel kan vi ta utgifterna för el, gas, olja, fjärrvärme och andra sätt att värma upp hemmet. År 1980 uppgick svenskarnas utgifter till drygt tio procent av hushållens totala konsumtion. Sedan dess har andelen mer än halverats – till knappt fem procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

Oavsett detta, finns det både miljömässiga och ekonomiska anledningar för ett hushåll att ta kontroll över sin elförbrukning, något du kan läsa mer om i vår artikel om hur du minskar elförbrukningen hemma.

Mölndal Energi firar 75-årsjubileum

Mölndal Energi 75 år!

I år har vi 75-årsjubileum. Det kommer att uppmärksammas på olika sätt under 2022. Vi hoppas att du vill fira tillsammans med oss!

Till jubileumssidan

Mer att läsa i bloggen.

Här finns massor bra att läsa

Populärt

Prenumerera på bloggen