Hoppa till huvudinnehåll

Vi bygger fjärrvärme för en framtid vi ännu inte känner

6 min
Mattias Sjöstrand
17 nov., 2026

Hur ser energisystemet ut om tio år? Eller tjugo? Det korta svaret är att ingen vet. Elektrifieringen går snabbt, nya tekniska lösningar utvecklas och både energipriser och omvärld kan förändras på sätt som är svåra att förutse.

För oss på Mölndal Energi betyder långsiktighet därför inte att försöka förutsäga framtiden in i minsta detalj. Det handlar snarare om att bygga ett energisystem som har förmågan att förändras när förutsättningarna gör det.

Och det är faktiskt något fjärrvärmen har varit bra på länge.

Från olja till nästan fossilfri fjärrvärme

När fjärrvärmen kom till Mölndal 1964 såg både samhället och energisystemet helt annorlunda ut. Till en början producerades värmen med olja. Därefter följde bland annat kol och torv.

2009 invigdes Riskulla kraftvärmeverk, först med biobränsle och senare även anpassat för returträ. Sedan 2017 använder vi inte längre fossila bränslen i vår egen produktion och idag har vår fjärrvärme mycket låga koldioxidutsläpp.

På drygt 60 år har alltså både produktionen och fjärrvärmens roll förändrats flera gånger.

Det säger något viktigt om fjärrvärme. Styrkan ligger inte i ett enskilt bränsle eller en enskild teknisk lösning. Styrkan ligger i systemet och i möjligheten att anpassa det efter nya förutsättningar.

fjärrvärmeverket Riskulla slutet av 70 talet

Nästa förändring har redan börjat

Den förmågan blir minst lika viktig framöver. Ett exempel är vår planerade elpanna. När det finns ett överskott av el kan den användas för att producera värme. Vid andra tillfällen kan andra resurser vara bättre. Genom vårt regionala samarbete med Göteborg Energi kan vi dessutom ta vara på restvärme från avfallsförbränning och industrier.

Fjärrvärmen använder också resurser som annars riskerar att gå till spillo, exempelvis returträ, bark och andra restflöden. Samtidigt kan kraftvärmen producera både värme och el.

Det gör fjärrvärmen till mer än bara ett sätt att värma byggnader. Den blir en del av ett större energisystem där olika energislag och resurser kan samspela.

Fjärrvärme skruven flis-1

När samhället elektrifieras behövs också värmen

Sverige står inför en omfattande elektrifiering. Transporter och industri behöver allt mer el och på många håll ökar också behovet av effekt.

Då spelar det roll hur vi värmer våra byggnader.

När bostäder, lokaler och industrier värms med fjärrvärme minskar behovet av el för uppvärmning när elsystemet är hårt belastat. Samtidigt kan vår kraftvärme producera el. På så sätt kan kapacitet i elsystemet frigöras för exempelvis transporter, industri och annan elektrifiering.

Fjärrvärmen kan dessutom bidra på fler sätt. Genom att delta på marknader för stödtjänster kan våra anläggningar hjälpa till att balansera elsystemet.

Värme och el är alltså inte två separata världar. De blir allt mer delar av samma system.

Sa-valjer-du-betaltjanst-for-din-elbilsladdning-1-1

Flexibilitet är en form av långsiktighet

I vårt arbete med framtidens fjärrvärme har vi ibland beskrivit systemet som ett gummiband.

Det kanske låter lite oväntat, men bilden säger något viktigt. Ett bra energisystem behöver vara elastiskt. Det ska kunna använda olika resurser vid olika tidpunkter och anpassa sig när omvärlden förändras.

Redan idag arbetar vi på flera sätt med den flexibiliteten. Genom samarbetet med Göteborg Energi kan resurser användas där de gör störst nytta. Med Värmesmart kan byggnader fungera som energilager. Vi deltar på nya energimarknader och utvecklar samtidigt möjligheten att använda överskottsel för värmeproduktion.

Det handlar om att använda rätt resurs vid rätt tillfälle istället för att göra sig beroende av en enda lösning.

Och det gör också energisystemet mer robust. Fjärrvärmens historia visar hur systemet har kunnat anpassas till allt från oljekriser och ökade miljökrav till dagens utmaningar med eleffekt och behov av stödtjänster. En diversifierad produktion och det regionala fjärrvärmenätet ger dessutom redundans och minskar sårbarheten.

Investeringar som ska hålla länge

Långsiktighet handlar förstås också om pengar. Energianläggningar och fjärrvärmenät byggs inte för nästa kvartal. De ska fungera under många år. När vi fattar investeringsbeslut behöver vi därför kunna tänka ett decennium framåt, ibland ännu längre.

Det gäller både nya investeringar och arbetet med att underhålla och utveckla de anläggningar och nät som redan finns.

Samtidigt ska långsiktigheten märkas hos våra kunder. Vi justerar fjärrvärmepriset en gång per år och redovisar vår förväntade prisutveckling tre år framåt. Sedan 2016 är vi med i Prisdialogen, där vi för dialog med våra kunder om prisförändringar och vad som ligger bakom dem.

För oss hänger därför investeringar, flexibilitet och konkurrenskraft ihop. Genom att kunna använda olika resurser och skapa intäkter på flera marknader kan vi utveckla fjärrvärmen med ett långsiktigt perspektiv.

kopp händer

Vi vet inte hur 2040 ser ut

När fjärrvärmen byggdes ut i Mölndal på 1960-talet kunde ingen veta hur energisystemet skulle se ut idag. På samma sätt kan vi inte veta exakt vilka tekniker, marknader eller energibehov som kommer att dominera 2040. Men vi kan förbereda oss.

Vi kan bygga och utveckla ett system som tar vara på resurser som annars går förlorade. Som kan använda olika energikällor. Som samspelar med elsystemet. Som samarbetar över kommungränser. Och som kan förändras när omvärlden förändras. Det är så vi ser på långsiktighet.

Framtidens energisystem kommer inte att se ut som dagens. Och just därför tror vi på fjärrvärmen.marknadskommentar-for-aret-2021

Så fungerar fjärrvärme

Vill du fördjupa dig mer i hur fjärrvärme fungerar? Ladda ner vår guide.

Mer att läsa i bloggen.

Här finns massor bra att läsa

Populärt

Prenumerera på bloggen