Så påverkas din verksamhet av effektavgiften
Den 1 september 2025 inför vi ett nytt sätt att ta betalt för elnätet - du får då en ny del på din faktura som kallas för effektavgift. En av de vanligaste frågorna jag får är: vad innebär det för mig, min verksamhet eller brf? För att svara på det tänkte jag använda fyra verksamheter som exempel och titta på hur de påverkas av effektavgiften.
I Mölndal kommer du framöver att betala en effektavgift mellan november och mars. Det är endast den effekt du använder på helgfria vardagar mellan 07.00-19.00 som du kommer att betala för. All annan tid kommer din elförbrukning inte påverka effektavgiften.
Effektavgiften beräknas utifrån medelvärdet av de tre timmar från skilda dagar då du haft som högst elförbrukning under en månad. Här kan du läsa mer om effektavgiften i vårt elnät.
Vissa företagskunder hade redan innan en effektavgift, skillnaden med den nya är att den utgår från uppmätt effekt, alltså hur mycket du faktiskt använder som mest under en timme.
Hur påverkas vi av effektavgiften
Om man ska titta övergripande så kommer det med effektavgiften inte längre bara spela roll hur mycket el som används, utan också när den används. Eftersom överföringsavgiften sänks (även kallad den rörliga avgiften) så kommer vissa verksamheter som använder mycket el under låglasttid kunna få en lägre elnätskostnad, medan de som har sin förbrukning bara under höglasttid kan få det dyrare.
Eftersom det effektavgiften bara betalas från november till mars så kommer det också bli större skillnad på elkostnaden mellan sommar och vinter.
Exempel från fyra verksamheter
Effektavgiften kommer att påverka alla verksamheter olika. Därför tänkte jag gå igenom olika typverksamheters effektanvändning och hur de påverkas av effektavgiften i Mölndal.
Jag har använd mig av fyra exempelkunder och slagit samman årets förbrukning för att få en genomsnittlig bild av när på dygnet de får sina effekttoppar.
Bageriet – effekttoppar på natten
Så här kan elförbrukningen för ett bageri se ut en typisk dag. Redan kvällen innan börjar de förbereda sig för att kunna leverera bakelser, bröd och annat gott tidigt nästa morgon, vilket kan ses i figuren ovan där staplarna växer från och med kl. 19.00-21.00. De högsta topparna nås mellan kl. 21.00-23.00 och är troligtvis då ugnarna använts som mest.
Eftersom höglasttiden för effektavgiften endast gäller mellan kl. 07.00-19.00 i vårt elnät påverkas inte deras effektkostnad särskilt mycket av själva bakandet. Effektkostnaden här beror istället mer på att bageriet exempelvis har kontor- och butiksverksamhet dagtid, som också kräver el. Vill de minska sin effektkostnad är det alltså dit insatser bör riktas.
Sammanfattat så har bageriet en tacksam förbrukningskurva och påverkas inte särskilt mycket av effektavgiften, kanske får de en lägre elnätskostnad än innan.
Industrin – elkrävande maskiner dagtid
Den mer renodlade industriverksamheten påverkas mer av effektavgiften, då förbrukningsmönstret nästan är motsatsen till bageriets. De timmar då industrin i exemplet ovan är som mest aktiv sammanfaller med höglasttimmarna. Industrin har därför ett stort incitament att arbeta med sitt effektuttag.
Eftersom industriverksamheter kan skilja sig mycket åt är det svårt att ge en generell bild av hur de påverkas av effektavgiften. Däremot finns det vissa gemensamma strategier som kan vara aktuella.
Ett exempel är att industrier med flera produktionslinor eller effektkrävande maskiner kan välja att inte köra alla enheter samtidigt för att undvika effekttoppar. I stället kan man schemalägga driften så att olika enheter körs vid olika tider på dygnet.
För verksamheter med skiftarbete finns möjligheten att flytta delar av produktionen till kvälls- eller nattskiftet, då timmarna ligger utanför ramen för höglasttiden.
I de fall där el används för uppvärmning kan det också vara intressant att optimera det utifrån tid på dygnet, till exempel genom att förvärma lokaler under låglasttimmar eller pausa uppvärmning under effekttoppar. Att energieffektivisera är också fortsatt en klok investering, även när elnätsavgiften görs om.
Slutligen kan det också vara intressant med batterilagring och använda el från dem när det är höglasttid, samt installera effektvakter som förhindrar att två automatiserade maskiner körs samtidigt.
Skolan – matbespisning och korta dagar
Likt exemplet med industrin har en skola oftast mest aktivitet under dagtid. Redan under morgonen vid kl. 06.00-07.00 börjar effektuttaget öka, troligtvis på grund av att elbaserad uppvärmning av lokalerna och ventilation börjar komma igång.
I detta exempel uppstår de största effekttopparna mellan kl. 09.00-11.00, vilket också är då som de flesta av eleverna har lektioner samtidigt. Det kan också vara så att skolan har ett kök där maten förbereds under morgonen. Redan efter kl. 12.00 börjar effektuttaget sjunka, vilket kan förklaras med att exempelvis köket börjar stänga ner efter lunchen och att flera klasser går hem för dagen närmare kl. 14.00.
För skolan kan det vara något svårare än för industrin att sänka sitt effektuttag, då det inte finns lika många påverkbara parametrar. Om det skulle vara så att skolan har ett eget kök skulle man eventuellt kunna köra ugnar och spisar stegvis och inte alla samtidigt. Diskmaskiner kan också dra en del effekt vid uppvärmning av vattnet, men under kortare tid (cirka 15 minuter), och kan möjligtvis undvikas att köras samtidigt som andra apparater.
Liksom med industrin så kan energieffektivisering och batterilagring vara två sätt att sänka effekttopparna dagtid.
Kontoret – effekttoppar nio till fem
Kontorets effektuttag liknar i mångt och mycket industrins. Den mest väsentliga skillnaden är att kontoret har en betydligt brantare nedgång i effektuttag mellan kl. 17.00-19.00 då de flesta av medarbetarna rört sig hemåt för dagen.
Kontoret kan också ha färre påverkbara parametrar än industrin då man oftast inte har skiftarbete, och för att de största förbrukarna som belysning och datorer behöver vara på under dagtid.
Däremot finns det ändå beteenden, aktiviteter och utrustning på kontoret som man kan ändra för att sänka effektavgiften. Har man det inte det sedan tidigare bör man införa närvarostyrning, så att belysning inte bidrar till effektuttag i onödan. Det kan också vara bra att se över så att all kontorsutrustning som datorer, skärmar och skrivare går över till energisparlägen efter en kortare tid.
Återigen är det eventuellt intressant att se över värme och ventilation. Till exempel erbjuder flertalet företag mjukvara som bättre förutspår kopplingen mellan värmebehov och tillförsel av värme framåt i tiden med hjälp av maskininlärning, samt CO₂-styrning för ventilationen så att den endast går för fullt när det finns folk i lokalerna.
Vissa kontorsfastigheter erbjuder även elbilsladdning. Om möjligt kan laddningen då begränsas, exempelvis genom att sänka laddeffekten eller enbart tillåta laddning under vissa tider på dygnet.
Hur påverkar effektavgiften på längre sikt?
Det kan kännas som att effektavgiften bara gör det mer omständligt än det varit tidigare och att man nu behöver hålla mer koll på när man använder sin el. Men, genom att vi blir mer sparsamma med den begränsade effekt vi har i elnätet och använder det mer effektivt så finns en uppsjö av fördelar som kommer gynna alla i Mölndal på sikt.
Genom att din verksamhet effektiviserar sin elanvändning blir det mer eleffekt över till andra, så att nya företag och organisationer kan etablera sig i Mölndal. Det gör också att det kan finnas tillräckligt med effekt för dig att växa och exempelvis installera en ny produktionslina. Det kommer också tillåta mer laddning av eldrivna fordon.
Sammanfattningsvis kommer effektavgiften beröra oss på olika sätt. Men, i takt med att vi anpassar oss till den kommer det också ge oss större möjligheter att använda el där och när den behövs som mest.
Effekt i Mölndal
Effektavgiften är bara ett sätt som vi arbetar med effekten i Mölndal. Sedan några år tillbaka har vi även Effekthandel Väst där du som verksamhet kan sälja effekt till oss när elnätet är som mest belastat. Tack vare olika verktyg ser vi till att elen räcker till alla och möjliggör för Mölndal att fortsätta växa.
Vill du lära dig mer om effektavgiften i Mölndal så har vi samlat information och vanliga frågor och svar här.
Rekommenderade artiklar
Därför behöver vi effekt
I energibranschen har effekt länge varit en oerhörd viktig term. Kanske är …
Fredrik Lundmark 11 mar, 2025
Elsäkerhet brf – det här ansvaret har styrelsen
Elsäkerhet är ett område som ofta hamnar i skymundan i …
Mattias Sjöstrand 24 sep, 2024
Mer att läsa i bloggen.
Här finns massor bra att läsa
Populärt
Ämne
- Solenergi (31)
- Fjärrvärme (30)
- Elpriser och elmarknaden (27)
- Elfordon (23)
- Elavtal (17)
- Spara el (17)
- Bostadsrättsförening (13)
- Elnät (10)
- Strömavbrott (9)
- Fjärrkyla (6)
- Energideklaration (3)
- Hållbarhet (3)
- Stödtjänster (3)
- Elsäkerhet (2)
- Belysning (1)
- Elkostnad (1)
- Elmätarbyte (1)
- Energikartläggning (1)
- Jubileum (1)
- Spara energi (1)
- effektavgift (1)
Författare
- Anders Averdal (24)
- Magnus Ivarsson (12)
- Peter Öhman (10)
- Victor Abrahamsson (9)
- Richard Lundström (8)
- Kenneth Karlsson (8)
- Henrik Lyngåker (7)
- Claes Kvist (7)
- Daniel Gustafsson (6)
- Fredrik Lundmark (5)
- Calle Eriksson (5)
- Anna Lundeen (4)
- Peyruze Özmen (4)
- Antoinette Savhammar (3)
- Arnes Palalija (3)
- Per Salomonsson (3)
- Klas Dahte (3)
- Jonas Kalén (3)
- Gunilla Le Dous (2)
- Hans-Olof Engvall (2)
- Mattias Sjöstrand (2)
- Martin Jellvert (2)
- Lena Olsson Ingvarson (2)
- Håkan Havel (1)
- Henrik Dalman (1)
- Rebecca Sinnerstedt (1)
- Marie Jernsund (1)
- Alexander Ehrensvärd (1)
- Per Bergqvist (1)
- Caroline Nyquist Alvarez (1)
- Mikaela Åborg (1)
- Per Hoflund (1)
- Oskar Finnerman (1)
- Daniel Johansson (1)
- Beatrice Anderberg (1)
- Maria Åberg (1)
- Niclas Lundin (1)
- Leif Viklund (1)
- Fredrik Martinsson (1)
- Maria Hast (1)
Arkiv
- augusti 2025 (1)
- maj 2025 (1)
- april 2025 (1)
- mars 2025 (2)
- februari 2025 (1)
- januari 2025 (2)
- december 2024 (1)
- november 2024 (2)
- oktober 2024 (1)
- september 2024 (2)
- augusti 2024 (2)
- juli 2024 (2)
- juni 2024 (1)
- maj 2024 (1)
- april 2024 (3)
- mars 2024 (1)
- februari 2024 (2)
- januari 2024 (2)
- november 2023 (2)
- oktober 2023 (2)
- september 2023 (1)
- augusti 2023 (2)
- juli 2023 (2)
- juni 2023 (2)
- april 2023 (2)
- mars 2023 (2)
- februari 2023 (2)
- januari 2023 (2)
- december 2022 (1)
- november 2022 (2)
- oktober 2022 (2)
- september 2022 (2)
- augusti 2022 (2)
- juli 2022 (2)
- juni 2022 (2)
- maj 2022 (1)
- april 2022 (2)
- mars 2022 (4)
- februari 2022 (4)
- januari 2022 (3)
- december 2021 (3)
- november 2021 (3)
- oktober 2021 (4)
- september 2021 (4)
- augusti 2021 (4)
- juli 2021 (2)
- juni 2021 (4)
- maj 2021 (4)
- april 2021 (4)
- mars 2021 (3)
- februari 2021 (4)
- januari 2021 (4)
- december 2020 (5)
- november 2020 (4)
- oktober 2020 (4)
- september 2020 (5)
- augusti 2020 (2)
- juli 2020 (2)
- juni 2020 (1)
- maj 2020 (2)
- april 2020 (2)
- mars 2020 (3)
- februari 2020 (2)
- december 2019 (2)