Spelar det någon roll om jag väljer solel eller vindel?

Beroende på vilken energikälla som används kan elproduktion ha en negativ inverkan på både miljön, klimatet och människors hälsa. Det gäller i synnerhet för energi från fossila bränslen. Att bestämma sig för el som kommer från förnybara energikällor, som solenergi eller vindkraft, är däremot ett steg mot en energiomställning som bevarar miljön långsiktigt.

Över 40 % av elen som årligen produceras i EU kommer från fossila bränslen som kol, olja och naturgas. Sverige och Frankrike är länderna med lägst andel fossila bränslen i elproduktionen, men båda har också en stor kärnkraftsproduktion med sina för- och nackdelar.

Med sol och vind i ryggen

2018 låg den totala svenska elanvändningen på 141 TWh. Industrisektorn stod för 35 % (50 TWh) medan bostäder och servicesektorn stod för 52 % av elanvändningen (73 TWh). Två anledningar till den höga användningen är det kalla klimatet i Sverige och den elintensiva industrin.

Under de senaste åren har kostnaderna för att producera el från sol och vind minskat. Detta har gjort den förnybara elen mer konkurrenskraftig mot el som produceras med fossila bränslen, vilket leder till att mängden elektricitet som produceras av sol och vind ökar kraftigt. Om EU:s medlemsländer i framtiden kan täcka mer av sitt elbehov med förnybara energikällor, så kommer beroendet av importerade fossila bränslen att minska.

Europeisk trend för förnybart

Enligt en EU-rapport från 2019 har elproduktionen från vindkraft och solenergi på senare åren haft en stark tillväxt inom Europa. Och det krävs en ökad andel förnybara energikällor för att hjälpa EU-länderna att uppnå sina klimatmål för 2020. Detsamma gäller för målet att minska utsläppen av växthusgaser: 40 % till 2030 och 80-95 % till 2050. Bakom den allmänna ökningen av förnybar energi står främst sol- och vindkraft.

Stor variation i elpriset

I regel är elen som billigast i juni och som dyrast i januari i Sverige. Produktionen från ett vindkraftverk är till exempel som högst under de fem vintermånaderna november till mars, alltså precis då när behovet är som störst. Elpriset är ändå svårt att beräkna eller förutse exakt. Det är en rad faktorer som påverkar elpriset och de kan variera mycket. Samtidigt kan det kännas realistiskt att utgå ifrån stigande elpriser de kommande åren. När elbehovet ökar stiger också elpriset.

Det som kostar mest i längden

Frågan vilken el som är billigast beror på hur man räknar. Att påverka klimatet kommer att kosta oss ännu mer i längden om inte problemen kring fossila bränslen, utsläppen av växthusgaser och kärnavfall kan lösas. Solenergi och vindkraft säkerställer en försörjning med förnybar och utsläppsfri el, där man på lång sikt slipper betala för bränsle eller radioaktivt avfall.

Att fråga efter den billigaste energikällan håller inte på lång sikt. Här behövs det ett bredare perspektiv. För att bromsa klimatförändringarna kommer det att krävas åtgärder av hela samhället. Det vi behöver fråga oss är vad som kostar oss mest i längden och hur hållbara framtida system kan bli? Energiomställningen berör oss alla.